Traumapolär

Just nu postar jag en del i Traumapolär (min andra blogg) på grund av att jag känner att mina insikter behöver delas med andra. Samt för att DBTn påbörjas nu.

http://cryptochild.wordpress.com

I stillhet utvecklas jag

En rofylld period nu. Där jag tar det varsamt. Är snäll mot mig själv. Försöker finna mig själv i en ångestfri tillvaro. Det är problematiskt och kommer ta tid att bli van vid detta nya "skinn". När man levt i ångestbojor sen 5 års ålder så blir det en livskris när man inte längre når tillbaka till mörkret. Oavsett hur jag än försöker och vill kommer jag inte tillbaka till det som varit mitt "hem", min ångest, mitt mörker, min rädsla, min panik.
Om nätterna dyker ångesten fortfarande upp. Men jag rycker på axlarna åt den! Denna panik som förr slängde mig ur sängen och fick mig att vilja springa ifrån mig själv, den rycker jag på axlarna åt.

Och jag bar min ångest, kramade den, jag blev den, ångest personifierad. Och nu har jag inte tillgång till den. Tillfrisknar i detta nervsammanbrott. Där det gamla dör och det nya tar vid. Det är spännande att återupptäcka sig själv. Hitta tillbaka till det inrebarnet, hitta styrkan och äntligen segra.
Men det tar tid. att vänja sig.

I dag har jag varit och lånat fler böcker på biblioteket. Vilka? Jo:

Mindfulness i hjärnan - Åsa Nilsonne
En vägledning till Buddhismen - Kulananda
Che - Björn Kumm
Qigong - Master Lam Kam Chuen
Yogaliv - Eva Lewenhaupt
Metapsykologi - Sigmund Freud

Annars så blir det bara ro, att vara i stunden, nu. Lära mig. Att vara nu. Inte då och inte sen. Nu.